Arkiv

Sök

söndag 11 september 2011

Futurum.

I går kväll hade jag svårt att somna. Förmodligen därför att jag redan tagit igen så mycket sömn under dagen att jag faktiskt var pigg där på kvällen. När man ligger där och försöker tvinga sig själv att flyta in i drömmarnas värld, då finns det stor risk att man börjar tänka. Fundera, analysera, grubbla, filosofera och reflektera. När jag hade lagt ifrån mig boken jag håller på och läser, hamnade jag i någon sorts känsla av att jag inte var verklig. 

Sedan började jag ställa mig frågor såsom: Finns jag? Vem är jag och varför blev jag den jag är? Hur kommer mitt liv se ut om 5 år? 10 år? Kommer jag överhuvudtaget att leva? Och vad fan är det meningen att jag ska göra med min framtid??????

Lite sådär smått existentiella frågor cirkulerade alltså i min skalle. Jag började försöka besvara mina frågeställningar, men insåg snabbt att det faktiskt inte finns några rätta eller faktiska svar. Visserligen kändes detta hur konstigt som helst, i och med att jag faktiskt låg där i min säng, nypande mig själv i armen och undrade om jag själv är verklig. 

Surrealistisk känsla men ändå ack så verklig. Jag blir nervös över att inse att den enda som kan styra över min framtid är jag själv, ingen annan kommer säga åt mig vad jag ska göra. Eller det kanske någon kommer att göra, men i slutändan är det bara jag själv som kan fatta besluten. Rätt eller fel, det känns som att någon alldeles nyss lade ett alldeles för stort ansvar i mina händer. 

Jag är ju bara ett barn. Kommer alltid vara ett barn. "Jag? Vuxen? Haha, pyttsan!" skulle jag ropa om någon fick för sig att påstå något så dumt. Sedan att jag om cirkus 2 veckor ska gå min introduktionskurs för att börja övningsköra, om mindre än ett halvår fyller 17 år och faktiskt om 2 år tar studenten, det är väl möjligen dessa faktum som gör mig nervös.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar