Arkiv

Sök

måndag 28 februari 2011

Ingen fara, jag är lite allmänt sentimental bara.

Lyssnar på en lista på spotify med namnet "Minnen." och relaterar allt till Österrike-resan. Mest för att reta mamma lite smått, men också för att saker jag gör nu får mig att tänka tillbaka. Igår drack jag till exempel te för första gången sedan Österrike, idag satt jag i en bastu för första gången sedan Österrike och förut skar jag upp och åt en saftig apelsin för första gången sedan Österrike. Jag är inte lite tjatig heller, hähä.

Kollar mig runt i mitt rum och blicken fastnar vid foton av mina vackra vänner som finns lite varstans, av min gamla klass, alla biobiljetter, vykort och texter som sitter på mina magnetlister. Min älskade lilla Ragnhild som hänger på sin magnet och alltid finns med mig. Biljetter från konserter (175-års-jubileum och invigning av Sparbanken Lidköping Arena, Killer Queen Live, Invited to Labero, Lars Winnerbäck), en autograf, ett resultat från orienteringen i högstadiet och några magnetörhängen jag använde när jag hade opererat bort ena örhänget. Alla är de minnen och alla har de sin speciella plats på listerna.

Alla böcker på hyllorna över sängen, några slitna loppisfynd som ändå är såpass läsvärda att de överglänser alla nyinköpta exemplar. Sådana man kan läsa om och om igen, utan att någonsin tröttna. Andra läser man en gång och aldrig mer, men de kan vara lika bra för det.

På en hylla står alla priser jag vann när jag ägnade mig åt badminton och tävlade i det. Inte så fasligt många, men likväl minnen och påminnelser om vem jag var och vad jag gjort. Ett knippe torkade rosor i en hjärtformad vas påminner om skolavslutningen i nian och konfirmationen. Ett foto i fönstret väcker minnen av farmor och när jag känner doften av min ros-bodylotion som står på hyllan över skrivbordet kommer jag alltid att tänka på kusten.

"Forever young, I want to be forever young. Do you really want to live forever, forever forever."

3 kommentarer:

  1. det är så härligt att bli sentimental. fast ibland när det blir lite för mycket kan det bli sådär äckligt jobbigt. men ja, det är allt en del grejer man har samlat på sig under åren. puss på dig fina vän, (vem är mästerfotografen på bilen btw, om inte jag lix?) xoxoxoxo

    SvaraRadera
  2. vad glad jag blev av detta inlägg ändå! pöss linnea

    SvaraRadera
  3. U: ja, det är en skör gräns mellan jobbigt och härligt, precis som du säger! puss på dig och ja, det är du som är mästerfotografen ;) :*

    Linnea: vad härligt att höra, puss!

    SvaraRadera